Avla bort eller ha kvar

Har under sommaren tittat lite extra på olika säljares "pälsfixar sortiment". Mycket för att hitta bra produkter till trimmet. Jag vet vad jag vill ha till pudelpälsar men det finns (!) andra raser med helt annorlunda pälsar.
Så jag har dykt ner i schampoträsket och läst, frågat, tittat och fått massor av förslag. Mest av allt har jag fått förslag på olika produkter som fixar till olika fel och brister. Har inte lilla Putte bra färg så kan man bada med detta.... Har lilla Fia för mjuk päls kan man spraya med detta... Har inte lilla Jocke tillräckligt sträv päls kan man ta i detta....Det finns massor av olika burkar och flaskor med mer eller mindre doftande innehåll att ta till.
När jag då frågar om det är tillåtet att använda flaska X på utställning så blir det lite flytande svar. "Det beror på", "Nja egentligen inte....", "Jo men man ska inte skylta med den....", "beror på vem man frågar", "Oja eller nja eller ska kolla..."
En säljare sa: beror på ditt samvete.

Utställningar är till för att bedöma avelsresultat. !!!

Hur snart har vi avlat bort bra päls för? Hur vet vi att de som vinner inte är fixade? När domare går ut och öppet säger att det borde vara tillåtet att spraya? Var går då gränsen? Lite specialschampo för färgen, mouse när man fönar toppen, lite vax när man fixar till det sista, special schampo som fixar strukturen.....?

Lite antistatik är ok. Men var går gränsen för de? Funkar det inte med lite vatten i en sprayflaska? Ja ibland är jag väl mer än lovligt naiv. "Surt sa räven" har jag fått höra om mig och min benhårda inställning. Jag står för det! Det står i reglerna att det inte är tillåtet att använda något som förändrar pälsens färg och eller struktur. Dvs knappt schampo och balsam. Jag tycker det är kul att ställa ut. Och jag kommer fortsätta göra det. Och jag kommer vid fler tillfällen med egna hundar hamna efter "välpresenterade" hundar. (Alla som vinner är inte fixade!! Jag vet det!!) Men det känns surt i munnen när man sett någon spraya och fegar ur och anmäler inte på plats.
Men jag hoppas att det inte blir som med colliernas öron - fixas tills det signumet är bortavlat...

Utställning Tvååker 2014

Det blev dax för sommarens utställning i Tvååker. Håkan och Jenny samt Jessica och Preben kom söderifrån  mötte Dick och jag samt Anne och Krister. Vi ställde upp bilar och husvagnar för att förbereda middag i hop. Krister, Preben och Håkan fick nya "kläder" i Team MoDickens färger. En mindre modevisning fick oss alla att förlänga livet med massor av skratt. Vi tackar speciellt för detta!

 

 Oliver var först av oss ut på fredagen. Tyvärr hakade domaren upp sig på hans tand och han fick VG.

På lätta steg visades Naala med den äran till Excellent

Aheri fick VG varför vet jag inte riktigt.... 

 Dexxxi fick DISQ.... ingen bild... PGA sitt bett

Tanja rultade på och fick excellent. 

 Och underbara Zassa fick Excellent och CK trots något platta tassar och blev därmed BIR-veteran! Det blev lite kul att Preben fick slå mig. Men jag vann ändå: antingen min hund eller min uppfödning!

Här skulle jag haft en bild på uppfödargruppen. När jag har en... Vi fick den kortaste kritiken ever: Best breeder grop. HP så vi fick gå in i finalringen. Men ingen placering. Men vi var med. Zassa var med också i veteranfinalen. Inte heller där blev det någon placering.
 Tvååker är alla raser så finalerna blir sega och röriga. Men vi var med!
Stella ställdes på fredagen med Excellent. Bilder nedan.

 Lördagen laddade vi om och Naala fick Excellent för Micke. Dock inget ck...

 Zassa visade sitt breda leende och Micke log åt tandsmycket. Hon fick Excellent och blev BIR-Veteran.
Dock bestämde sig Jessica och Preben att avstå finalen. Värmen och väntan var mer än det de ville utsätta Zassa för.

 Detta är Stella! Hon och Preben ser ut som de bara älskar detta om de får göra det ihop! Den ärtiga lilla hunden fick Excellent bägge dagarna. Hon löpte och bara fjantade... men söt som karamell!

Som vanligt är jag stolt som XXXXX! Vi har kul ihop! Tack för att ni är med!!

Fokus på målet

Fick mig en knäpp på näsan igår! Av mig själv. Jag läxade upp mig själv efter noter. Jag hade satt mig i soffan och myste med de två valparna och deras moster. Satt där och tittade på valparna och då flög tanken - det är sååå synd, lillkillen kommer nog inte gå så bra på utställning.... det är en miss...
STOPP! Jag nästan ropade det rätt ut! Vad tänkte jag nu?!?! Att denna modiga och friska valpen skulle vara en miss?!? Den lilla bollen som gottar sig i mitt knä, får mig att skratta, brottas med brodern, får igång sin mormor i jagalekar och allt det som en valp ska göra skulle vara något jag inte gläds över?! Det fick mig att försiktigt lägga ner de snusande valparna brevid vår nanny-Berit och gå in i arbetsrummet för att ta ner en dammig pärm ur hyllan. I den finns ett papper med handskriven text. Jag skrev det för länge sedan: "Hunduppfödning - min väg".
Där står: "Jag tänker föda upp så friska hundar jag kan. Mentalt sabila med föräldradjur som är så friska det går. Så rastypiska som möjligt."
Jag skrev inget om utställnings krav. Varför? Jo för min ledstjärna har varit sundhet. Valpen kommer ge så mycket i någon familj.
Ibland behöver man nog ta ner dammiga pärmar och påminna sig själv varför man gör saker. Vad som är viktigt. Har man inte mål och riktning klar så blir det nog som en eka på havet med bara en åra. Du kan komma rätt om du jobbar dubbelt, men annars så ror du bara runt runt...

Första valpen hem !

Nu har Sagas son Harpo åkt hem. Mitt hjärta bubblar av glädje. De första meddelandena har kommit att det går så bra så! Det känns så bra att han har fått en egen familj. Med pudel"bröder" och engagerad matte och husse. Stunder med "bortskämd-hund-värsta-sorten". Kärlek i kubik!
Det är då alla stunder med "fiskmåsar", golvskurning och tidiga mornar en fis i rymden. Det känns så bra!

Valparna blir stora

Har tre unga hanar här i köket. De är drygt sex veckor. De utvecklas och lär sig massor varje dag. I går var "Harpos" matte och husse här och lämnade en tröja att sova på. Killarna tränar på att sova själva under sista veckan här. Då får de var sin plastbur att sova i. Med mattes tröja blir det extra mysigt. De har fått ha halsband på sig och provat att gå en sväng med mig längs vägen utan vare sig mamma eller någon annan hund med. De ska få gå själva med mig också. Lockar på dem och delar ut godis när de kommer. Lägger en hel del tid på dem. Pälsvårdar och pysslar. Det är tur att man brinner för sitt intresse!
Ibland funderar jag över de så kallade uppfödare av blandraser. Som kräver respekt och kan inte förstå påhopp som frågor om hälsokoll på föräldradjuren, vila mellan kullar för tiken, mentalbeskrivningar mm.
Jag önskar bara att de som köper valp här älskar och respekterar sin hund. Är det för mycket?

Det man står för

Så här dagarna efter eu-valet svämmas vi över av information hur hemska vissa partier är. Hur dumma saker de vill göra med vårt samhälle. Allt kommer bli katastrof!
Jag fick lära mig att beräta vad jag står för. Berätta för de som vill veta vad jag vill göra. Inte tala om vad alla andra gör fel... Jag vet att främlingsfientlighet verkar få framgång. Men visa mig istället alternativet! Berätta vad vi har att välja på! Tydligt! Utan att peka och säga allt fel alla andra gör och står för.
Samma gäller hundar. Sluta berätta vad fel det är på alla andra! Vare sig det gäller andra raser eller uppfödare. Andras val av avelshundar eller träningsmetoder. Stå för dig själv och dina idéer.  Ibland blir det kanske inte som man tänkt sig. Men stå för det! Lär dig och gå vidare!
Du och jag gör olika val. Grundade på olika information och olika vardagar. Det jag står för gäller mig. Det står jag för. Så när någon frågar mig om mina pudlar kan jag berätta varför jag valt de hanar jag valt. Varför jag valt mellanpudel. Varför jag väljer att följa utställningsregler angående spray mm. Och det är bara att fråga mig om du vill veta!

Att vara nöjd

Med dagen som gått känner jag mig nöjd. Jag har haft Kerstin och Tippan på besök. Tippan skulle klippas och badas. Eller tvärt om. Det var i alla fall en hel del jobb på pälsen som skulle göras. Kerstin är en tålmodig kvinna. När hon kommit och blivit ordentligt utskälld av våra tjejer gick vi ut på trimmet. Jag fick fria händer! Tippan är en underbar fröken med en ängels tålamod. Så fram kom klippmaskinen och saxen. En ny frisyr formades. Den unga hundens muskler uppvisas numera i en frisyr värdig en vinnare. Om hon kan bära upp den?! Ja hon har muskler för sin ålder. Är den rätt? Nja ge mig en klippning till eller två så kommer den sitta bättre. Men visst är jag stolt. Oavsett hur päksen klipps är Tippan en underbar pudel som älskar sin matte. Som gör så gott hon kan och förstår i träningen. Jag är så tacksam. Kerstin förvaltar denna fröken med mild hand. Ibland är Tippan billig! Precis som vilken tonåring som helst.  Men igen har en Team MoDickare berikat en familjs liv. Stolt var ordet.

Helg med vänner med och utan päls

Har varit på utställning i Lidköping. Finalen på en härlig "pälsvecka". Vi började med vardagsbad av vissa pälsbollar i huset. Så kom Jack och fick en ny frissa totalt. Mer mellanbad av Aheri, Tanja och Oliver. Lite klipp på några som inte skulle med men behövde få sommarfrissa. Finklipp på dem som skulle ställas. Mer vardagsklipp och bad. Så fin bad på Zassa och Stella. Upp tidigt och finbad för Oliver, Aheri, Tanja och Lina. Packa ihop allt (nästan) som skulle med i bilen. (Har gjort en checklista till mig själv. Då kanske allt kommer med.) Packa in hundar och åka till Lidköping.  Kom knappt in på parkeringen pga idioter som ställt bilar huller om buller. Väl där njöt vi av solen, vänner och Dicks kycklinggryta. Mer klipp - hjälpte till att fixa lite på Naala. Vi har en bra sittgrupp i bilen som tur är när det är kallt ute. 10 personer och 11 hundar fick plats.
Morgonen därpå bjöd - regn....
Men vi hade snart kommit in och brett ut oss. "Klanen" syns! Madde och Emil delade ut leksaker till alla hundar. Med lite plock fick vi fixat koppel till alla. (Jag hade glömt finkopplen hemma...)
Resultaten på pappret blev bra. Resultaten vi upplevde bättre! Det har tränats och det märktes. Jag har varit och vänt i ringarna i många år. Jag tycker det är kul. Hoppas att det smittar. Det röda och vita gänget syns! För vi har kul!
Tack massor av Tack för upplevelsen ihop med "klanen"! När jag landat ska jag försöka få till inloggningen till hemsidan..
Resultat: Naala - HP BIR valp, Jack - Excellent 2 öklh, Oliver - VG 4 öklh, Pixel - VG 5 öklh, Aheri - Excellen 3 öklt, Lina - VG 4 ölkt, Zassa - Excellent 2 vetkl, Tanja - Excellent CK 3 btkl och uppfödargrupp bestående av Aheri, Olivet, Pixel och Jack - HP och BIS-4!

Regnet som föder oss

Har ägnat morgonen åt att älska regnet. Jag skulle kunna lägga energi på att irritera mig på blöta pälsar, tvätt som måste hängas inne, leriga fot och tassspår i hela hallen, brist på "trapphäng" och mycket mer. Själen har vant sig vid solens mjuka smekningar, fåglarnas sånger och blommornas knoppar som öppnas mot solens vårvarma strålar.
Men tänk vad skönt det.är med regn! Som en stor tavelsudd som sveper in och ger naturen chansen att få starta om. Frömjöl tvättas bort från - allt! Åkrar och ängar får efterlängtad fukt. Träden ser ut att skaka sig. De tar ett djupt andetag så här i duschen. Sträcker löven mot de livgivande dropparna.
Och så har vi två jätteglada flickor som tacksamt tar emot den hjälp regnet ger för att mjuka upp marken. Grävandet i gräsmattan blir så mycket roligare! Det låter roligare både om tassar och matte! Med pudelglädjen tindrande ur ögonen hoppar de båda tussarna gladeligen från grop till grop. Mest lera i pälsen vinner!
Jag skrattar och funderar på livets viktiga stunder. Tar på mig gummistövlar och går ut för att skratta gott i regnet.

Då allt vände

Så satt vi då, trötta och nöjda, i soffan på måndagskvällen. Påsken hade kommit och gått. Allt som vi ville göra om vädret tillät var gjort. De underbara stunder vi fått i solen öppnade själen. Som sidensjalar som böljar i vind dansade tankar och känslor.
Det blev så att Stella fick åka på lov till Jessica och Preben. När Jessica var på väg hem reste sig tre hundar för att följa med till grinden: Zassa, Jacee och... Stella. På något sätt hade hon förstått att hon skulle med. Så därifrån har vi fått rapporter om bus och lek. Jacee anpassar sig (som jag nästan inte trodde att en border collie kunde) och sin lek när hon leker med Stella. Två snabba hundar som far runt övervakade av damen Zassa.
Så kom Elin och Richard hit för att träffa Grabben. Som genast makade sig tillrätta hos Richard. (Som förövrigt bejakar vissa delar av sin själ genom att köra en rosa bil). De rapporter vi fått från Borås angående Åskaar som han nu heter bådar gott. Det finns två vackra katter i hemmet men de finner sig i krullet matte o husse släpat hem! Ensamhets träningen fortskrider. Grannar uttalar positiva omdömen över hans uppenbarelse.
Vår vän Liss-Britt styrde sin fräcka bil hit för att dela påskens fröjder med oss. Hennes pudlar Dexter och Loui hoppade av glädje och alierade sig med våra och hjälpte till att tala om när grannarna fick besök. Dexter och Dexxxi är väldigt typlika och fick ibland varandras tillsägelser. (Lika mycket päls, mossa och gräs i den, samma vilja att "ska bara")
Och så kom valparna!! Saga började bädda och trampa runt på fredagskvällen så dät vid nio. Klockan 05.50 morgonen därpå la jag mig i min säng. Då var allt klart och tre svarta hanar hade sett dagens ljus. Eller i alla fall gryningen. Någon gång under natten hade jag och Saga slumrat till i hörnet. Dick hade hört oss... Huvudet brevid Saga i biabädden med handen på henne. Allt för att känna om hon började krysta. Hängandes över en hög med plädar och handdukar med knäna ner i en hundbädd sov jag i så där en kvart. Det ska sägas att den underbara kvällen med grillat, snapps och goda vänner var just det underbar. Jag borde väl ha varit tröttast men sällskapet gjorde mig pigg. Janne och Inger lärde oss hur goda rotfruktschips är. Emil gjorde oss sällskap vid middagen. Telder visade att godisinköp är en konst. Som han utövar med briljans. Egon såg till att efterrätt blev lagad och äten. Med den äran!

Så trötthet och nöjdhet var det som kändes mest där i soffan på annandagens kväll.

Pudlar är som chips

Det är "tio små negerpojkar" här just nu fast tvärt om. Vi blir fler och fler i huset. Stella har kommit för att avlasta under jobbig tid för hennes mattar. Hon är otroligt pigg och glad hund. Det är alltid något kul på gång. Det är hon som sitter på köksbordet och ser otroligt förvånad ut när jag åter i köket frågar vad fasiken hon gör där. "Bord är bara golv högre upp" (Budord tre i Stellas regelbok) Det är hon som springer mot dörren gruffande för ingen orsak alls (Budord två) "Sover andra hundar och du är vaken - väck dem!" Hon kommer med leksaker och trycker dem i famnen på alla hon kommer åt. (Bud nr ett) "Människor är till för dig och din underhållning".
Så har vi numera även Grabben här. En lurvig yngling med ben och kropp som inte alltid hänger ihop. Som en glad 13-åring skuttar han nerför yttertrappan och landar lite ostrukturerat i ändan på sin mormor. Hon tillrättavisar honom med den äldre damens värdighet. Han skuttar vidare och ger sig ut på en vild jakt runt gräsmattan. Det finns löv som fladdrar, fjärilar på vårflykt, ärlor som vickar på stjärtfjädrar och pudelkompisar. Allt är till för att undersöka och jaga. Han har även lärt sig att om två-beningar säger "bra" utdelas oftast godbitar. Så med kropp och ben någotsånär samlat dyker han fram för att få nåtgot gott.
Så kom "stånk-stön"-Saga. Runda damen som om så där dryga veckan är beräknad att nedkomma med ytterligare en kull krull-tottar. Den runda magen rör sig så det syns när hon lägger sig mitt i farvattnet. Spottar o fräser om någon petar på henne. Trampar runt även på nätterna för det är ömsom varmt, knöligt, trångt, ensamt och bara tungt. Men får lätta fötter när matskålarna hörs klinga mot varandra.
Så det vanliga gänget: tant Tanja, bus Dexxxi, röjar Anita, nanny Berit och Sveriges lataste mellis Aheri. Med alla  olika matsorter och behov.
Det är inte så lätt att promenera fem i koppel. Nu är det omöjligt.
Tackar min lyckliga stjärna för min underbara, tålmodiga och kärleksfulla make. Han var nog tänkt för ett helgonuppdrag. Men med tanke på min natur valdes han att vandra brevid mig.

Radioamatör och pudelproffs

Har varit på årsmöte för SSA i Eskilstuna. Riks organisationen för svenska radio amatörer. Halva familjen är amatörer och maken sitter i styrelsen. Många glada skratt och kramar blev det. Det var också loppis i Munktellarenan som brukligt varje år.
Många har träffat oss och hundarna under flera år. Många vet att vi har ett gäng pudeldamer med oss i stort sett överallt. Så första frågan till mig är ofta: hur mår pudlarna?
Det är många som med äkta intresse frågar och väntar på svaret. Flera ställer följdfrågor och är ärligt nyfikna på kommande valpar och sommarens utställningar. Men inte alla. De där som aldrig skulle komma på iden att skaffa en "puudel" (sägs med något puffande ljud på p:et och lite nedlåtande ton.) Som nästan alltid påpekar så mycket jobb och besvär det skulle vara att ens ha en "puudel".
Jobb - ja kanske om man tycker det är jobbigt. Besvärligt - ja när någon kräks och det i nybäddad säng. Men då ska man sätta det i paritet med den hobby de utövar. Master som blåser ner och därmed också sönderslagna antenner. Klättrande i träd och på hustak för att anbringa diverse staglinor med tillbehör. Att den radio de just köpt (få bygger sina riggar i dag) inte är tillräcklig utan personen i fråga börjar läsa annonser efter nästa radio redan innan kartongerna är undanplockade för det senaste inköpet. I olika väder köra runt för att få ett bra QTH för test och därmed kunna få några poäng till. Att en hel helg klippa halv-centimeter för halv-centimerer för att få till dipolen som hänger som en konstig tvättlina tvärs gräsmattor och trädgård. Samma människa kan sitta och lyssna på radion där någon ropar "seek you, seek you, seek you test. Svarar på detta och det enda den andra vill ha är din koordinat för din plats. Replikerar och talar om att förbindelsen är 5-9 (Skitbra betyder det på vanlig svenska) hur urusel den än är. Allt för att jaga poäng...
Vi stolta pudelägare möts i alla fall när vi jagar utmärkelser på våra hundar. Och allt det som hundarna ger oss när de väcker en med en blöt nos är svårt att förklara. Men ibland är vädrets gudar inte med oss och det kan kännas väldigt frestande att gå till husbilen för att slå på radion och höra om någon är frestad att köra några QSOn.

Morgonstund

Solen har lyst upp vår tillvaro flera dagar. Allt känns så mycket enklare när solen flödar sin värme över oss. Tvätten får fladdra ute, kaffet intages på trappan, hundarna gräver ner tuggben och rusar i ren livsglädje.
Tänk så enkelt det är att vara nöjd. Så nu väntar vi bara på att få höra att valparna i Sagas mage kan kännas sparka.

Hundar och livet

Har just nu sex hundar i huset. Vår vanliga flock innehåller fem men vi har fått låna en tjej ett tag. Hon ska med på utställning till helgen i Malmö. Det innebär att en familj är hundlös... Egentligen skulle de kunna få låna Berit som gärna kamperar hos nämnda familj. Men det skulle då vara under en längre tid. Och husse kunde inte vara utan henne sååååå länge. Men vi som har flera förstår kanske inte saknaden som uppstår när den blöta nosen inte väcker dig på söndagsmorgon halv fem. Ingen som tvingar ut dig på promenad 23.15 på kvällen. Den varma pälsbollen fattas när filmen blir spännande eller sorglig. Du får själv sopa upp tappade popcorn runt soffan. Foppatofflorna står kvar vid dörren och det finns inga gömda skatter under täcket när man går och lägger sig.
På facebook har det förekommit flera trådar där det diskuteras om det är bra, nödvändigt, jobbigt, berikande, eller helt enkelt underbart att ha flera hundar. Jag som just släppte ut en bullrig hög med pälsar, ben och muntra woaff tycker att svaret är enkelt: ja tack! Gärna en hel hop!
Men det bör nämnas - det blir mer jobb! Allt blir mer. Söndriga leksaker som sprider nalleblod runt hus och hem. Tuggben som göms i soffan. Smutsiga tassar som sprider grus. Kalla nosar som puttar på ditt ben när du suttit still för länge vid datorn. Pudelfnatt på promenaden. Skall på bilar som kommer in på gården. Träningstillfällen med spårlinor och apporter. Blöta täcken efter höstpromenad. Värmande kroppar som smyger sig nära när du ligger febersjuk. Allt blir mer!
Att vara helt hundlös kan inte vara bra för själen....

Val i livet

I bland inser jag hur dåliga val jag har gjort i livet. Då får jag ett fönster av insikt i vilket jag tittar ut eller in. Där konsekvenser av mina handlanden står i klart ljus. Hur de valen har och kommer påverka mitt liv. Att allt man gör har en verkan. Orsak - verkan. Eftertanken som drabbar in som en genomblöt macka på en fisketur utan napp. Jag inser hur vissa val kan påverka länge och inte bara mig utan min omgivning.

Hur i all friden kunde jag köpa en VIT - kritvit, morgonrock? I frotté som suger åt sig allt.....

Utställning Volviahallen SPK

 Vi samlades i Volviahallen tidig lördagsmorgon. Sanna entusiaster som på fredagen fick springa gatlopp mellan skurarna för att rasta våra pälsbollar. Min för kylning hade jag gett bort till min make. Men på något sätt hade nog en skvätt hamnat hos Ingrid som inte var i någon vidare form. Trots det badade och fönade hon två hundar med Susannes hjälp på fredagen. Och kom med gänget till utställningen. Jag fick som nybliven medlem i styrelsen stå upp tidigt och hjälpa till att ordningsställa bord, mattor mm. Det är då det är helt underbart med husbil! Då kunde jag svettig gå och fixa till mig innan det började. 

 

 PGA mattes sjukdom visade jag Jack. Pixel o Synnöve var som vanligt stiliga. Bägge killarna fick CK. Pixel blev 2:a öppenklass och Jack 4:a. Det var första gången jag visade Jack. Det var kul!

 

Lina och Madde var snygga men Lina ville bara nosa. Så tyvärr blev det inte mer än good. Men det var inte för att de inte var fina utanför att domaren inte kunde se några rörelser. Madde lovar att träna!

 

 

Aheri och Saga under granskning av domaren som var petig med päls och steg.
Saga blev 3:a öppenklass och Aheri oplacerad.

 

 

Zassa och Preben gick in och visade hur ett rutinerat par gör det! Zassa sprallade och Preben log! Excellent och 2:a bästa veteran. 

 

Så var det gruppdax. Preben ställde upp och visade Jack. Bakom Synnöve syns Armand och Lage som var på plats med matte och husse för att titta. 

 

Eftersom Jack inte uppskattade att vara ifrån matte så ville han inte fullt ut. Så med en sekundsnabb ändring så höll jag i honom och Preben i Aheri. 

 

 

Ursöta Tippan! BIS-4 valp 6-9 månader

Tack än gång vänner för en underbar helg!!

 

Mycket på gång

Hoppas jag!
Jag hoppas Saga tycker om Milton även denna gången och det blir parat. Jag hoppas att det blir valpar. Jag hoppas jag får lov att berika några familjer med valpar. Jag hoppas att det blir lagom jobbogt för dem.
Samtidigt som jag hoppas att min plats i Pudelklubben Västras styrelse ska leda till något gott. Om jag kan göra något gott för rasen i allmänhet och västras i synnerhet så är det fantastiskt.
Jag hoppas personliga motsättningar som yttras på olika medier ska lugna sig och sunt förnuft får råda. Att var och ens egenart och uppfattning respekteras.
Jag hoppas att mina pudlar här hemma får uppleva vårsol snart. Jag hoppas att vi låter våra hundar få tillfälle att gräva i ett dike, jaga möss runt stubbar, klättra på a-hinder och bestiga soffans ryggstöd. Samt vara hundar. Älskade och omhuldade. Friska och sunda.
Jag hoppas på så mycket. Jag hoppas det är ok med världens gång.

Det som borde stå här

Här borde jag ha skrivit om hur fina vi var på My Dog. Hur underbart det är med alla vänner som ställer upp och borstar, badar, klipper, kör långväga och mycket mer för att vara närvarande på utställningar.  Tro inte annat än att jag är otroligt imponerad och stolt! 
Men jag måste erkänna att rapporter på sociala medier tar över rollen som "informations plats". Det känns lite som om jag publicerar gammalt...
Men jag ska ett bra tag i min egen nacke. Bilder kommer! Men...
Nu är det ett annat projekt som upptar mycket av min vakna tid. OM allt går i lås kommer jag under våren starta trim i Trollhättan. Det kommer bli spännande,  slitsamt och förhoppningsvis utvecklande och lönsamt. Så hav tålamod! Det kommer uppdateringar. Vi kommer para Saga så fort damen behagar löpa. Vi kommer försöka hitta lämplig hane till Aheri och öven till Anita för parningar så småningom. Dick stönade när jag hittade ett förslag 72 mil (en väg) i Norge....