Fokus på målet

Fick mig en knäpp på näsan igår! Av mig själv. Jag läxade upp mig själv efter noter. Jag hade satt mig i soffan och myste med de två valparna och deras moster. Satt där och tittade på valparna och då flög tanken - det är sååå synd, lillkillen kommer nog inte gå så bra på utställning.... det är en miss...
STOPP! Jag nästan ropade det rätt ut! Vad tänkte jag nu?!?! Att denna modiga och friska valpen skulle vara en miss?!? Den lilla bollen som gottar sig i mitt knä, får mig att skratta, brottas med brodern, får igång sin mormor i jagalekar och allt det som en valp ska göra skulle vara något jag inte gläds över?! Det fick mig att försiktigt lägga ner de snusande valparna brevid vår nanny-Berit och gå in i arbetsrummet för att ta ner en dammig pärm ur hyllan. I den finns ett papper med handskriven text. Jag skrev det för länge sedan: "Hunduppfödning - min väg".
Där står: "Jag tänker föda upp så friska hundar jag kan. Mentalt sabila med föräldradjur som är så friska det går. Så rastypiska som möjligt."
Jag skrev inget om utställnings krav. Varför? Jo för min ledstjärna har varit sundhet. Valpen kommer ge så mycket i någon familj.
Ibland behöver man nog ta ner dammiga pärmar och påminna sig själv varför man gör saker. Vad som är viktigt. Har man inte mål och riktning klar så blir det nog som en eka på havet med bara en åra. Du kan komma rätt om du jobbar dubbelt, men annars så ror du bara runt runt...

Första valpen hem !

Nu har Sagas son Harpo åkt hem. Mitt hjärta bubblar av glädje. De första meddelandena har kommit att det går så bra så! Det känns så bra att han har fått en egen familj. Med pudel"bröder" och engagerad matte och husse. Stunder med "bortskämd-hund-värsta-sorten". Kärlek i kubik!
Det är då alla stunder med "fiskmåsar", golvskurning och tidiga mornar en fis i rymden. Det känns så bra!

Valparna blir stora

Har tre unga hanar här i köket. De är drygt sex veckor. De utvecklas och lär sig massor varje dag. I går var "Harpos" matte och husse här och lämnade en tröja att sova på. Killarna tränar på att sova själva under sista veckan här. Då får de var sin plastbur att sova i. Med mattes tröja blir det extra mysigt. De har fått ha halsband på sig och provat att gå en sväng med mig längs vägen utan vare sig mamma eller någon annan hund med. De ska få gå själva med mig också. Lockar på dem och delar ut godis när de kommer. Lägger en hel del tid på dem. Pälsvårdar och pysslar. Det är tur att man brinner för sitt intresse!
Ibland funderar jag över de så kallade uppfödare av blandraser. Som kräver respekt och kan inte förstå påhopp som frågor om hälsokoll på föräldradjuren, vila mellan kullar för tiken, mentalbeskrivningar mm.
Jag önskar bara att de som köper valp här älskar och respekterar sin hund. Är det för mycket?

Det man står för

Så här dagarna efter eu-valet svämmas vi över av information hur hemska vissa partier är. Hur dumma saker de vill göra med vårt samhälle. Allt kommer bli katastrof!
Jag fick lära mig att beräta vad jag står för. Berätta för de som vill veta vad jag vill göra. Inte tala om vad alla andra gör fel... Jag vet att främlingsfientlighet verkar få framgång. Men visa mig istället alternativet! Berätta vad vi har att välja på! Tydligt! Utan att peka och säga allt fel alla andra gör och står för.
Samma gäller hundar. Sluta berätta vad fel det är på alla andra! Vare sig det gäller andra raser eller uppfödare. Andras val av avelshundar eller träningsmetoder. Stå för dig själv och dina idéer.  Ibland blir det kanske inte som man tänkt sig. Men stå för det! Lär dig och gå vidare!
Du och jag gör olika val. Grundade på olika information och olika vardagar. Det jag står för gäller mig. Det står jag för. Så när någon frågar mig om mina pudlar kan jag berätta varför jag valt de hanar jag valt. Varför jag valt mellanpudel. Varför jag väljer att följa utställningsregler angående spray mm. Och det är bara att fråga mig om du vill veta!

Att vara nöjd

Med dagen som gått känner jag mig nöjd. Jag har haft Kerstin och Tippan på besök. Tippan skulle klippas och badas. Eller tvärt om. Det var i alla fall en hel del jobb på pälsen som skulle göras. Kerstin är en tålmodig kvinna. När hon kommit och blivit ordentligt utskälld av våra tjejer gick vi ut på trimmet. Jag fick fria händer! Tippan är en underbar fröken med en ängels tålamod. Så fram kom klippmaskinen och saxen. En ny frisyr formades. Den unga hundens muskler uppvisas numera i en frisyr värdig en vinnare. Om hon kan bära upp den?! Ja hon har muskler för sin ålder. Är den rätt? Nja ge mig en klippning till eller två så kommer den sitta bättre. Men visst är jag stolt. Oavsett hur päksen klipps är Tippan en underbar pudel som älskar sin matte. Som gör så gott hon kan och förstår i träningen. Jag är så tacksam. Kerstin förvaltar denna fröken med mild hand. Ibland är Tippan billig! Precis som vilken tonåring som helst.  Men igen har en Team MoDickare berikat en familjs liv. Stolt var ordet.

Helg med vänner med och utan päls

Har varit på utställning i Lidköping. Finalen på en härlig "pälsvecka". Vi började med vardagsbad av vissa pälsbollar i huset. Så kom Jack och fick en ny frissa totalt. Mer mellanbad av Aheri, Tanja och Oliver. Lite klipp på några som inte skulle med men behövde få sommarfrissa. Finklipp på dem som skulle ställas. Mer vardagsklipp och bad. Så fin bad på Zassa och Stella. Upp tidigt och finbad för Oliver, Aheri, Tanja och Lina. Packa ihop allt (nästan) som skulle med i bilen. (Har gjort en checklista till mig själv. Då kanske allt kommer med.) Packa in hundar och åka till Lidköping.  Kom knappt in på parkeringen pga idioter som ställt bilar huller om buller. Väl där njöt vi av solen, vänner och Dicks kycklinggryta. Mer klipp - hjälpte till att fixa lite på Naala. Vi har en bra sittgrupp i bilen som tur är när det är kallt ute. 10 personer och 11 hundar fick plats.
Morgonen därpå bjöd - regn....
Men vi hade snart kommit in och brett ut oss. "Klanen" syns! Madde och Emil delade ut leksaker till alla hundar. Med lite plock fick vi fixat koppel till alla. (Jag hade glömt finkopplen hemma...)
Resultaten på pappret blev bra. Resultaten vi upplevde bättre! Det har tränats och det märktes. Jag har varit och vänt i ringarna i många år. Jag tycker det är kul. Hoppas att det smittar. Det röda och vita gänget syns! För vi har kul!
Tack massor av Tack för upplevelsen ihop med "klanen"! När jag landat ska jag försöka få till inloggningen till hemsidan..
Resultat: Naala - HP BIR valp, Jack - Excellent 2 öklh, Oliver - VG 4 öklh, Pixel - VG 5 öklh, Aheri - Excellen 3 öklt, Lina - VG 4 ölkt, Zassa - Excellent 2 vetkl, Tanja - Excellent CK 3 btkl och uppfödargrupp bestående av Aheri, Olivet, Pixel och Jack - HP och BIS-4!

Regnet som föder oss

Har ägnat morgonen åt att älska regnet. Jag skulle kunna lägga energi på att irritera mig på blöta pälsar, tvätt som måste hängas inne, leriga fot och tassspår i hela hallen, brist på "trapphäng" och mycket mer. Själen har vant sig vid solens mjuka smekningar, fåglarnas sånger och blommornas knoppar som öppnas mot solens vårvarma strålar.
Men tänk vad skönt det.är med regn! Som en stor tavelsudd som sveper in och ger naturen chansen att få starta om. Frömjöl tvättas bort från - allt! Åkrar och ängar får efterlängtad fukt. Träden ser ut att skaka sig. De tar ett djupt andetag så här i duschen. Sträcker löven mot de livgivande dropparna.
Och så har vi två jätteglada flickor som tacksamt tar emot den hjälp regnet ger för att mjuka upp marken. Grävandet i gräsmattan blir så mycket roligare! Det låter roligare både om tassar och matte! Med pudelglädjen tindrande ur ögonen hoppar de båda tussarna gladeligen från grop till grop. Mest lera i pälsen vinner!
Jag skrattar och funderar på livets viktiga stunder. Tar på mig gummistövlar och går ut för att skratta gott i regnet.