Avla bort eller ha kvar

Har under sommaren tittat lite extra på olika säljares "pälsfixar sortiment". Mycket för att hitta bra produkter till trimmet. Jag vet vad jag vill ha till pudelpälsar men det finns (!) andra raser med helt annorlunda pälsar.
Så jag har dykt ner i schampoträsket och läst, frågat, tittat och fått massor av förslag. Mest av allt har jag fått förslag på olika produkter som fixar till olika fel och brister. Har inte lilla Putte bra färg så kan man bada med detta.... Har lilla Fia för mjuk päls kan man spraya med detta... Har inte lilla Jocke tillräckligt sträv päls kan man ta i detta....Det finns massor av olika burkar och flaskor med mer eller mindre doftande innehåll att ta till.
När jag då frågar om det är tillåtet att använda flaska X på utställning så blir det lite flytande svar. "Det beror på", "Nja egentligen inte....", "Jo men man ska inte skylta med den....", "beror på vem man frågar", "Oja eller nja eller ska kolla..."
En säljare sa: beror på ditt samvete.

Utställningar är till för att bedöma avelsresultat. !!!

Hur snart har vi avlat bort bra päls för? Hur vet vi att de som vinner inte är fixade? När domare går ut och öppet säger att det borde vara tillåtet att spraya? Var går då gränsen? Lite specialschampo för färgen, mouse när man fönar toppen, lite vax när man fixar till det sista, special schampo som fixar strukturen.....?

Lite antistatik är ok. Men var går gränsen för de? Funkar det inte med lite vatten i en sprayflaska? Ja ibland är jag väl mer än lovligt naiv. "Surt sa räven" har jag fått höra om mig och min benhårda inställning. Jag står för det! Det står i reglerna att det inte är tillåtet att använda något som förändrar pälsens färg och eller struktur. Dvs knappt schampo och balsam. Jag tycker det är kul att ställa ut. Och jag kommer fortsätta göra det. Och jag kommer vid fler tillfällen med egna hundar hamna efter "välpresenterade" hundar. (Alla som vinner är inte fixade!! Jag vet det!!) Men det känns surt i munnen när man sett någon spraya och fegar ur och anmäler inte på plats.
Men jag hoppas att det inte blir som med colliernas öron - fixas tills det signumet är bortavlat...

Utställning Tvååker 2014

Det blev dax för sommarens utställning i Tvååker. Håkan och Jenny samt Jessica och Preben kom söderifrån  mötte Dick och jag samt Anne och Krister. Vi ställde upp bilar och husvagnar för att förbereda middag i hop. Krister, Preben och Håkan fick nya "kläder" i Team MoDickens färger. En mindre modevisning fick oss alla att förlänga livet med massor av skratt. Vi tackar speciellt för detta!

 

 Oliver var först av oss ut på fredagen. Tyvärr hakade domaren upp sig på hans tand och han fick VG.

På lätta steg visades Naala med den äran till Excellent

Aheri fick VG varför vet jag inte riktigt.... 

 Dexxxi fick DISQ.... ingen bild... PGA sitt bett

Tanja rultade på och fick excellent. 

 Och underbara Zassa fick Excellent och CK trots något platta tassar och blev därmed BIR-veteran! Det blev lite kul att Preben fick slå mig. Men jag vann ändå: antingen min hund eller min uppfödning!

Här skulle jag haft en bild på uppfödargruppen. När jag har en... Vi fick den kortaste kritiken ever: Best breeder grop. HP så vi fick gå in i finalringen. Men ingen placering. Men vi var med. Zassa var med också i veteranfinalen. Inte heller där blev det någon placering.
 Tvååker är alla raser så finalerna blir sega och röriga. Men vi var med!
Stella ställdes på fredagen med Excellent. Bilder nedan.

 Lördagen laddade vi om och Naala fick Excellent för Micke. Dock inget ck...

 Zassa visade sitt breda leende och Micke log åt tandsmycket. Hon fick Excellent och blev BIR-Veteran.
Dock bestämde sig Jessica och Preben att avstå finalen. Värmen och väntan var mer än det de ville utsätta Zassa för.

 Detta är Stella! Hon och Preben ser ut som de bara älskar detta om de får göra det ihop! Den ärtiga lilla hunden fick Excellent bägge dagarna. Hon löpte och bara fjantade... men söt som karamell!

Som vanligt är jag stolt som XXXXX! Vi har kul ihop! Tack för att ni är med!!

Fokus på målet

Fick mig en knäpp på näsan igår! Av mig själv. Jag läxade upp mig själv efter noter. Jag hade satt mig i soffan och myste med de två valparna och deras moster. Satt där och tittade på valparna och då flög tanken - det är sååå synd, lillkillen kommer nog inte gå så bra på utställning.... det är en miss...
STOPP! Jag nästan ropade det rätt ut! Vad tänkte jag nu?!?! Att denna modiga och friska valpen skulle vara en miss?!? Den lilla bollen som gottar sig i mitt knä, får mig att skratta, brottas med brodern, får igång sin mormor i jagalekar och allt det som en valp ska göra skulle vara något jag inte gläds över?! Det fick mig att försiktigt lägga ner de snusande valparna brevid vår nanny-Berit och gå in i arbetsrummet för att ta ner en dammig pärm ur hyllan. I den finns ett papper med handskriven text. Jag skrev det för länge sedan: "Hunduppfödning - min väg".
Där står: "Jag tänker föda upp så friska hundar jag kan. Mentalt sabila med föräldradjur som är så friska det går. Så rastypiska som möjligt."
Jag skrev inget om utställnings krav. Varför? Jo för min ledstjärna har varit sundhet. Valpen kommer ge så mycket i någon familj.
Ibland behöver man nog ta ner dammiga pärmar och påminna sig själv varför man gör saker. Vad som är viktigt. Har man inte mål och riktning klar så blir det nog som en eka på havet med bara en åra. Du kan komma rätt om du jobbar dubbelt, men annars så ror du bara runt runt...

Första valpen hem !

Nu har Sagas son Harpo åkt hem. Mitt hjärta bubblar av glädje. De första meddelandena har kommit att det går så bra så! Det känns så bra att han har fått en egen familj. Med pudel"bröder" och engagerad matte och husse. Stunder med "bortskämd-hund-värsta-sorten". Kärlek i kubik!
Det är då alla stunder med "fiskmåsar", golvskurning och tidiga mornar en fis i rymden. Det känns så bra!

Valparna blir stora

Har tre unga hanar här i köket. De är drygt sex veckor. De utvecklas och lär sig massor varje dag. I går var "Harpos" matte och husse här och lämnade en tröja att sova på. Killarna tränar på att sova själva under sista veckan här. Då får de var sin plastbur att sova i. Med mattes tröja blir det extra mysigt. De har fått ha halsband på sig och provat att gå en sväng med mig längs vägen utan vare sig mamma eller någon annan hund med. De ska få gå själva med mig också. Lockar på dem och delar ut godis när de kommer. Lägger en hel del tid på dem. Pälsvårdar och pysslar. Det är tur att man brinner för sitt intresse!
Ibland funderar jag över de så kallade uppfödare av blandraser. Som kräver respekt och kan inte förstå påhopp som frågor om hälsokoll på föräldradjuren, vila mellan kullar för tiken, mentalbeskrivningar mm.
Jag önskar bara att de som köper valp här älskar och respekterar sin hund. Är det för mycket?

Det man står för

Så här dagarna efter eu-valet svämmas vi över av information hur hemska vissa partier är. Hur dumma saker de vill göra med vårt samhälle. Allt kommer bli katastrof!
Jag fick lära mig att beräta vad jag står för. Berätta för de som vill veta vad jag vill göra. Inte tala om vad alla andra gör fel... Jag vet att främlingsfientlighet verkar få framgång. Men visa mig istället alternativet! Berätta vad vi har att välja på! Tydligt! Utan att peka och säga allt fel alla andra gör och står för.
Samma gäller hundar. Sluta berätta vad fel det är på alla andra! Vare sig det gäller andra raser eller uppfödare. Andras val av avelshundar eller träningsmetoder. Stå för dig själv och dina idéer.  Ibland blir det kanske inte som man tänkt sig. Men stå för det! Lär dig och gå vidare!
Du och jag gör olika val. Grundade på olika information och olika vardagar. Det jag står för gäller mig. Det står jag för. Så när någon frågar mig om mina pudlar kan jag berätta varför jag valt de hanar jag valt. Varför jag valt mellanpudel. Varför jag väljer att följa utställningsregler angående spray mm. Och det är bara att fråga mig om du vill veta!

Att vara nöjd

Med dagen som gått känner jag mig nöjd. Jag har haft Kerstin och Tippan på besök. Tippan skulle klippas och badas. Eller tvärt om. Det var i alla fall en hel del jobb på pälsen som skulle göras. Kerstin är en tålmodig kvinna. När hon kommit och blivit ordentligt utskälld av våra tjejer gick vi ut på trimmet. Jag fick fria händer! Tippan är en underbar fröken med en ängels tålamod. Så fram kom klippmaskinen och saxen. En ny frisyr formades. Den unga hundens muskler uppvisas numera i en frisyr värdig en vinnare. Om hon kan bära upp den?! Ja hon har muskler för sin ålder. Är den rätt? Nja ge mig en klippning till eller två så kommer den sitta bättre. Men visst är jag stolt. Oavsett hur päksen klipps är Tippan en underbar pudel som älskar sin matte. Som gör så gott hon kan och förstår i träningen. Jag är så tacksam. Kerstin förvaltar denna fröken med mild hand. Ibland är Tippan billig! Precis som vilken tonåring som helst.  Men igen har en Team MoDickare berikat en familjs liv. Stolt var ordet.