Valpar som lämnar huset

Många gånger jag fått frågan "är det inte jobbigt när valparna åker?" Eller " saknar du dem inte?"
Nja.... När de kl 05.15 på morgonen låter som en flock fiskmåsar för att påkalla uppmärksamhet längtar man till leverans. Och inte alla i familjen lyckas ta sig förbi små lämningar på golvet utan praktiserar gymnastiska övningar av mycket avancerad klass när foten ska tvättas i handfatet på husbilstoa.
Men visst är de underbara. Jag njuter av att se dem tumla om med resten av flocken på gräsmattan. Jaga fjärilar och trollsländor. Ha dragkamp med moster. Springa med  varandra genom tunneln vi lagt ut. Eller bara träna kroppen i jaga lekar. Älskar att locka på dem med sina tilltalsnamn och se öronen fladdra när de kommer rusande så mycket de små benen orkar. Men jag vet också hur efterlängtade de är. Hur mycket de kommer berika sina blivande familjers liv. Att de kommer få bli prinsar och prinsessor i egna riken. Utvecklas till individer som lindar husse och matte runt sin tass.
Jo jag saknar dem men oj vad jag "längtar hem dem" när klockan är före 06.00 första dagen på semestern.