Mitt i hösten

Så där mitt emellan alla utställningar och radio-fielddays så går det lite otålighet i planeringen. Husbilen kan styras till oplanerade ställen på helgen. Vita blusar behöver inte strykas och hand-apparaterna behöver inte vara nyladdade. Men oj vad det suger i själen efter våren. Jag som är höstälskare längtar inte efter första tulpanerna, fågelsången eller spirande gräs. Jag längtar efter My Dog och Eskilstuna-loppis. Efter den första gången vi sätter upp tältet för året. Stå där och skämmas för att man inte fått upp det och tvättat av det hemma efter sist då det regnade... Få dyka ner i loppislådor och tänka: en sån ligger hemma. Men här är en xxx. Oj ett sånt fynd!... Att leta fram signal skylt till maken som säääkert la den just där... och det är inte han som lagt den där. (Var jag nu hittar den).
Att få hänga med samma make som med säker hand handlar mat till helgen och han har stenkoll på 11-15 människors gillar/gillar inte och allergier. Att få stå på trimmet och göra iordning den 8:e hunden det dygnet och älska det. Få alla stunder med vänner. Jag längtar...