Länge sen sist

Jag sitter på min vanliga plats på trappan. Lyssnar på de vanliga ljuden från fåglar och ekorrarna. Njuter av solen som börjar nå över björkarna fram till mig. Hundarna pysslar lite med bollar och tomma plastkrukor. Eller sitter bara still nära mig. Rhododendronen blommar ymnigt med lila blommor. Allt är bara frid.
Jag tänker på den stora utställningen som varit i dagarna tre. På vänners framgångar med sina hundar. Hade varit kul att vara där. Med folk, hundar, skratt och mys. Nåja, vi ska iväg kommande helg.
För visst är en långhelg med maken helt underbart. Vi har varit iväg och grattat god vän som fyllt 50. Meckat på vår älskade husbil. Badat alla hundarna ihop. (De rullade sig i igelkott-bajs!!!) Spelat många partier Yatzy. Tränat hund. Mm mm
Allt det där som är härligt att göra ihop!
Så nu sitter jag på trappan och väntar på att han ska komma ner och göra mig sällskap i solen. Ni vet ha lite trapphäng

Valpar

Godare en stund med Anitas valpar. Funderar på framtiden för dessa pälsbollar, nästa generation, ansvar och pudlar i allmänhet.
All tid, tankar, planering som gett detta resultat!
Så får jag fingret av en vän via mess. Hon har köpt blandis. Jaha, för nästan 10 tusen.... Trots info, samtal mm
Fingret i näsan på alla oss som verkligen lägger ner vår själ, svett och energi i vårt avelsarbete....
Ja just nu känns det tungt....

Valpar under produktion

Ja så var vi iväg och parade Daisy.

Det började förra veckan när Lena talade om att Daisy löpte. Planering var klar. I tisdags åkte jag och hämtade Daisy i Dalsjöfors. Vidare till Karl Gustav för att träffa Mio med matte. De tyckte om varandra men ingen parning. Så jag åkte hem med den lilla fröken.
Torsdagen jobbade jag extra länge. Efter det packade vi ihop oss i husbilen för att åka till Mio igen. Som tur var är hans matte Eva-Lena vänlig nog att ta emot oss på kvällen. Daisy var lite tveksam inne. Så vi gick ut.
Sen kall fuktig oktoberkväll.... Och det slutade med att två damer på drygt 30 år (blink, blink) låg på ömma knän för att ge stöd till hundarna under ca 30 min häng. Muntra tillrop och fnitter ljöd genom kvällsmörkret.
Eva-Lena var vänlig nog att bjuda på fika efteråt.
Morgonen därpå fick vi meddelande att Anita löper. Så snart hoppas vi på en parning till. Och då har vi två kullar att vänta så här i slutet på året.

Äntligen!!
Så kan  jag sammanfatta det hela....
Försökt ett antal gånger att få till en ny hemsida. Fick det bara inte att fungera...
Skulle bloggat - glömt lösen - glömt vilken adress återställningen var - slutade försöka...
Men nu - TADA!!!
Hemsidan är ny till utseendet, men det mesta är gammalt. Men nu vet jag hur jag ska göra för att få det att fungera! Så det kommer bli uppdaterat!

Grattis till Åskaar med familj att titlar äntligen är reggade!

Manual

Tänk om det fanns en manual för livet. Skulle då allt bli enkelt? Rättvist och lika för alla?
Alla prövningar vi utsätts för skulle bli begripliga och hanterbara. Eller?
När anklagelser riktas mot en skulle du veta att du gjort allt enligt boken. Men kunde det bli några anklagelser? För om allt är gjort enligt boken så....
En del får mer prövningar än vad som borde vara rimligt. 
Dex med sin nacke, barn med migrän, barnlöshet, förluster av nära.
Alla har sina kors att bära.

Så sitter jag på trappan och funderar. Tittar på löven som borde räfsas bort. Men i högen hoppar en lycklig Abby runt. Ekorren smackar och fräser i trädet och tycker hon är för nära. Det hörs gäss nere vid sjön. Även om prövningarna ibland duggar tätt så finns det njutbara stunder. Jag lär aldrig hitta någon manual, än mindre hinna läsa den.
Som Dick brukar säga: livet är en sexuellt överförd åkomma med 100%dödlighet.

Rallylydnad

Nu kör vi! Hela helgen träffas vi för att lära rallylydnad. Vi umgås och snackar, promenerar och njuter av våra hundar, hösten och varandra. Mer bilder kommer

Avla bort eller ha kvar

Har under sommaren tittat lite extra på olika säljares "pälsfixar sortiment". Mycket för att hitta bra produkter till trimmet. Jag vet vad jag vill ha till pudelpälsar men det finns (!) andra raser med helt annorlunda pälsar.
Så jag har dykt ner i schampoträsket och läst, frågat, tittat och fått massor av förslag. Mest av allt har jag fått förslag på olika produkter som fixar till olika fel och brister. Har inte lilla Putte bra färg så kan man bada med detta.... Har lilla Fia för mjuk päls kan man spraya med detta... Har inte lilla Jocke tillräckligt sträv päls kan man ta i detta....Det finns massor av olika burkar och flaskor med mer eller mindre doftande innehåll att ta till.
När jag då frågar om det är tillåtet att använda flaska X på utställning så blir det lite flytande svar. "Det beror på", "Nja egentligen inte....", "Jo men man ska inte skylta med den....", "beror på vem man frågar", "Oja eller nja eller ska kolla..."
En säljare sa: beror på ditt samvete.

Utställningar är till för att bedöma avelsresultat. !!!

Hur snart har vi avlat bort bra päls för? Hur vet vi att de som vinner inte är fixade? När domare går ut och öppet säger att det borde vara tillåtet att spraya? Var går då gränsen? Lite specialschampo för färgen, mouse när man fönar toppen, lite vax när man fixar till det sista, special schampo som fixar strukturen.....?

Lite antistatik är ok. Men var går gränsen för de? Funkar det inte med lite vatten i en sprayflaska? Ja ibland är jag väl mer än lovligt naiv. "Surt sa räven" har jag fått höra om mig och min benhårda inställning. Jag står för det! Det står i reglerna att det inte är tillåtet att använda något som förändrar pälsens färg och eller struktur. Dvs knappt schampo och balsam. Jag tycker det är kul att ställa ut. Och jag kommer fortsätta göra det. Och jag kommer vid fler tillfällen med egna hundar hamna efter "välpresenterade" hundar. (Alla som vinner är inte fixade!! Jag vet det!!) Men det känns surt i munnen när man sett någon spraya och fegar ur och anmäler inte på plats.
Men jag hoppas att det inte blir som med colliernas öron - fixas tills det signumet är bortavlat...