Då allt vände

Så satt vi då, trötta och nöjda, i soffan på måndagskvällen. Påsken hade kommit och gått. Allt som vi ville göra om vädret tillät var gjort. De underbara stunder vi fått i solen öppnade själen. Som sidensjalar som böljar i vind dansade tankar och känslor.
Det blev så att Stella fick åka på lov till Jessica och Preben. När Jessica var på väg hem reste sig tre hundar för att följa med till grinden: Zassa, Jacee och... Stella. På något sätt hade hon förstått att hon skulle med. Så därifrån har vi fått rapporter om bus och lek. Jacee anpassar sig (som jag nästan inte trodde att en border collie kunde) och sin lek när hon leker med Stella. Två snabba hundar som far runt övervakade av damen Zassa.
Så kom Elin och Richard hit för att träffa Grabben. Som genast makade sig tillrätta hos Richard. (Som förövrigt bejakar vissa delar av sin själ genom att köra en rosa bil). De rapporter vi fått från Borås angående Åskaar som han nu heter bådar gott. Det finns två vackra katter i hemmet men de finner sig i krullet matte o husse släpat hem! Ensamhets träningen fortskrider. Grannar uttalar positiva omdömen över hans uppenbarelse.
Vår vän Liss-Britt styrde sin fräcka bil hit för att dela påskens fröjder med oss. Hennes pudlar Dexter och Loui hoppade av glädje och alierade sig med våra och hjälpte till att tala om när grannarna fick besök. Dexter och Dexxxi är väldigt typlika och fick ibland varandras tillsägelser. (Lika mycket päls, mossa och gräs i den, samma vilja att "ska bara")
Och så kom valparna!! Saga började bädda och trampa runt på fredagskvällen så dät vid nio. Klockan 05.50 morgonen därpå la jag mig i min säng. Då var allt klart och tre svarta hanar hade sett dagens ljus. Eller i alla fall gryningen. Någon gång under natten hade jag och Saga slumrat till i hörnet. Dick hade hört oss... Huvudet brevid Saga i biabädden med handen på henne. Allt för att känna om hon började krysta. Hängandes över en hög med plädar och handdukar med knäna ner i en hundbädd sov jag i så där en kvart. Det ska sägas att den underbara kvällen med grillat, snapps och goda vänner var just det underbar. Jag borde väl ha varit tröttast men sällskapet gjorde mig pigg. Janne och Inger lärde oss hur goda rotfruktschips är. Emil gjorde oss sällskap vid middagen. Telder visade att godisinköp är en konst. Som han utövar med briljans. Egon såg till att efterrätt blev lagad och äten. Med den äran!

Så trötthet och nöjdhet var det som kändes mest där i soffan på annandagens kväll.

Pudlar är som chips

Det är "tio små negerpojkar" här just nu fast tvärt om. Vi blir fler och fler i huset. Stella har kommit för att avlasta under jobbig tid för hennes mattar. Hon är otroligt pigg och glad hund. Det är alltid något kul på gång. Det är hon som sitter på köksbordet och ser otroligt förvånad ut när jag åter i köket frågar vad fasiken hon gör där. "Bord är bara golv högre upp" (Budord tre i Stellas regelbok) Det är hon som springer mot dörren gruffande för ingen orsak alls (Budord två) "Sover andra hundar och du är vaken - väck dem!" Hon kommer med leksaker och trycker dem i famnen på alla hon kommer åt. (Bud nr ett) "Människor är till för dig och din underhållning".
Så har vi numera även Grabben här. En lurvig yngling med ben och kropp som inte alltid hänger ihop. Som en glad 13-åring skuttar han nerför yttertrappan och landar lite ostrukturerat i ändan på sin mormor. Hon tillrättavisar honom med den äldre damens värdighet. Han skuttar vidare och ger sig ut på en vild jakt runt gräsmattan. Det finns löv som fladdrar, fjärilar på vårflykt, ärlor som vickar på stjärtfjädrar och pudelkompisar. Allt är till för att undersöka och jaga. Han har även lärt sig att om två-beningar säger "bra" utdelas oftast godbitar. Så med kropp och ben någotsånär samlat dyker han fram för att få nåtgot gott.
Så kom "stånk-stön"-Saga. Runda damen som om så där dryga veckan är beräknad att nedkomma med ytterligare en kull krull-tottar. Den runda magen rör sig så det syns när hon lägger sig mitt i farvattnet. Spottar o fräser om någon petar på henne. Trampar runt även på nätterna för det är ömsom varmt, knöligt, trångt, ensamt och bara tungt. Men får lätta fötter när matskålarna hörs klinga mot varandra.
Så det vanliga gänget: tant Tanja, bus Dexxxi, röjar Anita, nanny Berit och Sveriges lataste mellis Aheri. Med alla  olika matsorter och behov.
Det är inte så lätt att promenera fem i koppel. Nu är det omöjligt.
Tackar min lyckliga stjärna för min underbara, tålmodiga och kärleksfulla make. Han var nog tänkt för ett helgonuppdrag. Men med tanke på min natur valdes han att vandra brevid mig.

Radioamatör och pudelproffs

Har varit på årsmöte för SSA i Eskilstuna. Riks organisationen för svenska radio amatörer. Halva familjen är amatörer och maken sitter i styrelsen. Många glada skratt och kramar blev det. Det var också loppis i Munktellarenan som brukligt varje år.
Många har träffat oss och hundarna under flera år. Många vet att vi har ett gäng pudeldamer med oss i stort sett överallt. Så första frågan till mig är ofta: hur mår pudlarna?
Det är många som med äkta intresse frågar och väntar på svaret. Flera ställer följdfrågor och är ärligt nyfikna på kommande valpar och sommarens utställningar. Men inte alla. De där som aldrig skulle komma på iden att skaffa en "puudel" (sägs med något puffande ljud på p:et och lite nedlåtande ton.) Som nästan alltid påpekar så mycket jobb och besvär det skulle vara att ens ha en "puudel".
Jobb - ja kanske om man tycker det är jobbigt. Besvärligt - ja när någon kräks och det i nybäddad säng. Men då ska man sätta det i paritet med den hobby de utövar. Master som blåser ner och därmed också sönderslagna antenner. Klättrande i träd och på hustak för att anbringa diverse staglinor med tillbehör. Att den radio de just köpt (få bygger sina riggar i dag) inte är tillräcklig utan personen i fråga börjar läsa annonser efter nästa radio redan innan kartongerna är undanplockade för det senaste inköpet. I olika väder köra runt för att få ett bra QTH för test och därmed kunna få några poäng till. Att en hel helg klippa halv-centimeter för halv-centimerer för att få till dipolen som hänger som en konstig tvättlina tvärs gräsmattor och trädgård. Samma människa kan sitta och lyssna på radion där någon ropar "seek you, seek you, seek you test. Svarar på detta och det enda den andra vill ha är din koordinat för din plats. Replikerar och talar om att förbindelsen är 5-9 (Skitbra betyder det på vanlig svenska) hur urusel den än är. Allt för att jaga poäng...
Vi stolta pudelägare möts i alla fall när vi jagar utmärkelser på våra hundar. Och allt det som hundarna ger oss när de väcker en med en blöt nos är svårt att förklara. Men ibland är vädrets gudar inte med oss och det kan kännas väldigt frestande att gå till husbilen för att slå på radion och höra om någon är frestad att köra några QSOn.

Morgonstund

Solen har lyst upp vår tillvaro flera dagar. Allt känns så mycket enklare när solen flödar sin värme över oss. Tvätten får fladdra ute, kaffet intages på trappan, hundarna gräver ner tuggben och rusar i ren livsglädje.
Tänk så enkelt det är att vara nöjd. Så nu väntar vi bara på att få höra att valparna i Sagas mage kan kännas sparka.